Förslaget om ett nytt regelverk för bygglov syftar till att förenkla och effektivisera byggprocessen genom att modernisera regelverket och minska administrativa hinder. Det innehåller en rad förändringar som kan påverka byggbranschen, kommuner och privatpersoner både positivt och negativt.
Den 1 oktober 2025 föreslås ett nytt förenklat regelverk för bygglov i kraft
Lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 oktober 2025.
En lagrådsremiss, d.v.s. ett utkast till ett nytt regelverk för bygglov har lämnats in till Lagrådet för granskning.
Förslagen innebär att antalet åtgärder som kan utföras utan krav på bygglov och som kan tillåtas utan hinder i detaljplan och områdesbestämmelser utökas, i syfte att både skapa fler bostäder och öka fastighetsägares möjligheter att bestämma över hur den egna fastigheten ska utvecklas.
- Fler byggåtgärder undantas från bygglov:
- Komplementbyggnader upp till 30 kvm (50 kvm utanför detaljplan) blir bygglovsbefriade.
- Tillbyggnader upp till 30 kvm på alla byggnader kräver inte bygglov.
- Fasadändringar, t.ex. installation av solceller, blir friare.
- Ökad flexibilitet i detaljplaner:
- Vindar får inredas till bostäder även om detaljplanen tidigare förbjudit detta.
- Lokaler på upp till 50 kvm kan inredas i byggnader utanför detaljplan utan bygglov.
- Förenklad administration och tydligare regler:
- Tidigare separata regler för attefallshus och friggebodar ersätts av en samlad yta för komplementbyggnader.
- Minskad handläggning minskar arbetsbelastningen för kommuner och ger snabbare processer.
Fördelar med förenklade regler för bygglov
1. Snabbare och enklare bygglovsprocess
- Förslaget syftar till att förenkla bygglovsreglerna, vilket kan minska handläggningstider och snabba upp byggandet.
- Genom att minska antalet krav och klargöra regelverket kan byggaktörer och privatpersoner lättare förstå vad som gäller, vilket kan leda till färre förseningar och minskad byråkrati.
2. Certifierade byggprojekteringsföretag (CBF) kan effektivisera processen
- Utvidgningen av certifierade byggprojekteringsföretag kan göra att fler projekt kan granskas av fristående aktörer istället för kommunerna. Detta kan avlasta kommunernas byggnadsnämnder och leda till snabbare godkännanden.
- Möjligheten att använda privata aktörer för att granska vissa delar av byggprojekten kan öka konkurrensen och innovationen inom byggsektorn.
3. Ökad digitalisering och effektivare planhantering
- Förslaget innebär en modernisering av hanteringen av detaljplaner, inklusive möjligheten att konvertera äldre planer till digitalt format.
- En digital planhantering kan förbättra översikten och tydligheten i planprocesser, minska risken för fel och underlätta samordning mellan olika aktörer.
4. Möjlighet att underlätta byggandet av fler bostäder
- Genom att göra bygglovsprocessen mer förutsägbar och mindre administrativt krävande kan fler bostäder byggas snabbare, vilket är positivt i en tid av bostadsbrist.
- Ändrade regler för komplementbyggnader och enklare anmälningar kan göra det lättare för privatpersoner att exempelvis uppföra attefallshus eller andra små byggnader.
Nackdelar med nya regelverket
1. Otydligheter och tolkningsproblem
- Kritiker menar att vissa av de föreslagna förändringarna kan vara svåröverskådliga och leda till tolkningsproblem för både byggaktörer och kommuner.
- Regelförenklingar kan skapa situationer där det blir oklart vilka krav som gäller för olika typer av byggnader och förändringar.
2. Ökade konflikter mellan grannar och intressenter
- Genom att minska bygglovsplikten för vissa typer av byggnader och ändringar finns en risk för att grannars intressen inte beaktas i samma utsträckning som tidigare.
- Det kan leda till ökade klagomål och rättsliga tvister om till exempel utsikt, ljusinsläpp och tomtgränser.
3. Risk för bristande kvalitet och säkerhet
- Om bygglovsgranskningen av vissa byggnader minskas eller tas bort kan det finnas en risk att fler byggnader uppförs med bristande tekniska lösningar, vilket kan leda till problem med exempelvis hållfasthet, brandskydd och tillgänglighet.
- En förprövning av byggnationer är ofta ett sätt att säkerställa att viktiga krav uppfylls, och om denna minskar kan det påverka den långsiktiga kvaliteten i byggandet.
4. Behov av kompetensutveckling inom byggsektorn
- Införandet av certifierade byggprojekteringsföretag kräver att både kommunala tjänstemän och privata aktörer sätter sig in i de nya reglerna.
- Den initiala övergångsfasen kan innebära ökad osäkerhet och fördröjningar innan de nya systemen är fullt implementerade.
5. Problem vid digitalisering av äldre detaljplaner
- Konverteringen av gamla detaljplaner till digitala format kan leda till juridiska och praktiska problem om de ursprungliga planerna är otydliga eller inte uppfyller dagens krav.
- Det finns en risk att vissa områden blir svåra att anpassa till det nya regelverket, vilket kan skapa osäkerhet för byggprojekt i äldre stadsdelar och bostadsområden.
Sammanfattning
Förslaget har flera positiva aspekter, framför allt genom att effektivisera bygglovsprocessen, minska byråkrati och öka digitaliseringen. Det kan också bidra till att bostäder byggs snabbare och att fler aktörer kan delta i granskningen av byggprojekt.
Samtidigt finns det risker kopplade till otydligheter i regelverket, ökade konflikter, kvalitetsbrister och behovet av omfattande kompetensutveckling inom byggsektorn. Införandet av nya system och certifieringsprocesser kan i början innebära utmaningar och ökade kostnader innan de ger full effekt.
Det är därför viktigt att de föreslagna förändringarna genomförs på ett sätt som säkerställer tydlighet, rättssäkerhet och kvalitet i byggandet samtidigt som byggprocessen effektiviseras.
